Känslan för att bli tjock

Hade en skitjobbig dröm inatt, extremt jobbig, en sådan dröm som tar på psyket när man vaknar eftersom den påminner om liknande händelser som har hänt förut.

Drömde att jag och en kompis träffade två killar, så sa den ena killen till min kompis: Åh vad smal och fin du är. Så kollade de på mig och sa inte ett knyst, så gick båda killarna iväg med min kompis och skrek fetto efter mig.

HAhaha låter jättetöntigt, men inte alls roligt att vakna till känslan att man fortfarande är tjock.
Jag har varit TJOCK. Jag har vägt närmare 80kg, jag har blivit mobbad för mitt fett under hela min skolperiod upp tom 6an. jag har blivit mobbad för mycket, men att vara tjock och barn under den tiden var inte roligt :P

För någon helg sen hände en ganska rolig sak, helt plötsligt var det acceptabelt att vara "mig", jag var på en fest där några killar var som hade vart elaka mot mig under mellanstadiet, mobbade mig för allt möjligt, slog och misshandlade mig psykiskt och fysiskt.
De kom fram och pratade med mig och undrade var jag hette, då sa jag "jag är ***** och ni är bla bla bla" Då tappade dom hakan och helt seriöst skrek ut: DU KAN INTE VARA *****!! Shiiiit vad du har förändras, du är ju jääääävligt het.
Då garvade jag och drog från dom. Accepterar ingen sådan skit från människor som gjort mig illa, vill inte ha med dom att göra på några sätt alls:P

Men det roliga är, helt plötsligt är det okej att vara "mig" bara för jag blivit snyggare och smalare. Är det inte sjukt egentligen att världen fungerar så.

Undra vem jag hade varit nu om jag inte blivit mobbad, eller varit tjock. För den psykiska påfrestningen har inte gjort mig annat än starkare. Står alltid upp för mig själv, tar aldrig skit, inte rädd för att säga vad jag tycker osv.

Det är skillnad på att vara tjock och må dåligt över det, än att känna sig tjock och må dåligt över det.

Fan vilket inlägg det blev nu då! haha